Missa inte Jan Millds Vitbok om mångkulturen
Vad är egentligen bra med mångkulturen? Varför är det så viktigt? Denna utomordentligt angelägna fråga ställde nyligen psykologen Maj Grandmo i en artikel, som Bonniers-ägda Newsmill snart raderade — i strid med sin påstådda frihetsprofil. Artikeln rymmer en lång rad argument. Argument som sällan besvaras i sak. Läs artikeln!
Som komplement bör man fråga sig: vad är mångkultur? Nedan söker jag besvara frågan i ett antal punkter utan anspråk på att uttömma ämnet.
- Till att börja med kan vi konstatera att mångkulturen bara tillämpas i Europa och europeiskättade (= vita, traditionellt kristna) länder. På bekostnad av den inhemska befolkningen och dess identitet. Till förmån för araber, turkar, svarta och andra, långtifrån kommande främlingar. Turkar, mexikaner, araber, somalier och andra svarta, kineser, mohammedaner, indier, tibetaner, judar, pakistanier, marockaner, Australiens infödingar förespråkar aldrig mångkulturen för egen del, förespråkar aldrig att mångkulturen skall tillämpas på deras egen grupp eller hemland.
- Mångkulturen förutsätter europeiskt, vitt självhat. Detta kräver i sin tur att historien skrivs om och att vita barn hjärntvättas i skolan. Hjärntvätten fortsätter sedan i medierna och underhållningsindustrin. Således fordrar mångkulturen lögn, ofrihet och rädsla för Europas folk.
- Mångkulturen utgår från det postkoloniala teoribyggets marxistiska hat mot Väst. Europeiska och europeiskättade kulturer antingen finns inte eller bör försvinna. Alla andra kulturer är däremot lovvärda och värda att bevaras. Ju mera främmande desto bättre.
- Mångkulturen leder till, uppmuntrar och blundar för rasism, hat och våld mot vita. Samtidigt tillåts den s k antirasismen skuldbelägga vita och endast vita. Mångkulturen känner bara till en sorts rasism, nämligen vit rasism. Detta är desto mera anmärkningvärt som vita troligtvis utgör de minst etnocentriska folkslag av alla. I dag är dessutom våldet mot vita i vita länder omfattande och uppenbart. Tillika enkelriktat. Men det förtigs i den officiella diskursen (se mordet i Landskrona helt nyligen).
- Detta kan synas motsägesfullt. Och är det också. Men för mångkulturen är självmotsägelser inget problem. Mångkulturens argument är nämligen demagogiska och känsloinriktade (skuld, självhat, masochism) och mångkulturens taktik totalitär. Mångkulturen står liksom över intellektuell hederlighet, rationella argument och fri debatt. Vita är alltid skyldiga förövare (personligt eller “strukturellt”); icke vita alltid oskyldiga offer. Sådan är den marxistiska, postkoloniala dogmen. Håller du inte med är du rasist. D v s ond. Och snart socialt död.
- Mångkulturen förutsätter en lika radikal som djupgående omvälvning av sina värdsamhällen. Likväl har befolkningen inte i något enda land tillfrågats innan mångkulturen infördes. Som en följd måste dessa befolkningar hållas i schack. Intellektuell terror, lagstiftning, hjärntvätt via skola, medier och myndigheter…
- Mångkulturen dödar känslan av samhörighet med samhället, känslan för bonum commune (det allmänna bästa), som i stället ersätts av tribalism.
- Därmed rubbas själva fundamentet för den civilisation och den sorts samhällen som Europa utgör men som i hög grad saknas i t ex Afrika och arabiska länder. Våldet blir snart ett tilltagande problem. Vilket i dag blivit uppenbart. Värst drabbas svaga, fattiga och ensamma européer.
- Men det finns mer. När tribalism blir verklighet i mångkulturens kölvatten, återuppstår snart, i miniatyr och på europeisk mark, världens alla konflikter. Motsättningar mellan judar och araber, araber och turkar, svarta och sydostasiater, muslimer och icke-muslimer blir plötsligt europeisk verklighet. Och skadar Europa och européerna. Hur absurt det hela kan bli inser man när t ex kristna kopter eller irakier som flytt muslimernas folkmord på dem tvingas återuppleva muslimers hot i Sverige, ett traditionellt sett kristet land av nordgermaner, ett land som för mindre än 40 år sedan var helt utan mohammedaner.
- Paradoxalt nog dödar mångkulturen även kulturerna. Ofrånkomligen så. En kultur förutsätter nämligen odlingen under lång tid av det för en människogrupp gemensamma och utmärkande. Detta är möjligt varken på individnivå eller utan flera generationers ansträngningar. Och förutsätter dels kontinuitet och särart i det egna, dels avgränsning och “diskriminering (d v s urskiljning) gentemot det för gruppen främmande. Ingen kultur uppstår ur massinvandring och ständig blandning. Tvärtom dör befintliga kulturer under sådana omständigheter. Hallal McDonald’s och Nike-skor är vad som blir kvar.
- Mångkulturen är storföretagsglobaliseringens bästa vän. Den landlösa råkapitalismens främsta allierade. Storfinansdyrkande nyliberal pseudohöger (tänk: Reinfeldt) och västhatande kulturradikal vänster (tänk: Palme) möts i allians mot allt sant mänskligt. En människa utan identitet, rötter och tradition är inte längre en person, utan en individ och konsument, d v s en atomiserad, lättmanipulerad, konsumerande enhet utan själ. Mångkulturen berövar oss vår mänsklighet.
- Som sagt är mångkulturen som ideologi oupplösligt förenad med massinvandringen till Väst. Mångkulturen och dess avatar “antirasismen” finns rentav till enkom för att legitimera massinvandringen till Väst. Målet syns vara utbytet av européer och europeiskättade med främmande raser och kulturer. D v s folkmord. Folkmord på en aldrig tidigare skådad skala. Statistiken talar sitt tydliga språk.
- Mångkulturen hotar även familjen. Då mångkulturen förvägrar Europas folkslag rätten att värna det egna och som sagt de facto undergräver varje kultur, har mångkulturen del i i det kulturradikala kriget mot familjen och de eviga livsprinciper som dekalogen förkroppsligar. Utan stabilitet, ingen familj. Utan gemenskap bortom individen, ingen familj. Utan identitet, ingen familj. Allt detta hör dessutom samman.
- Detta tål att utvecklas. Ytterst sett är ett folkslag inte mycket mer än en utökad familj. Och den familj som inte byggt sitt hus på en tydlig (etniskt-kulturell och religiös) identitet är snart upplöst. I synnerhet i en tid som vår, där alldeles oerhörda krafter oförtröttligt verkar för att söndra, rota upp och isolera människan. För man då krig mot all stabilitet, söker man krossa människans etnisk-kulturella tillhörighet, då främjar man den atomiserande, avpersonifierande massindividualismen, och då främjar man samtidigt moralrelativismen, nihilismen, konsumismen och det som den förre påven kallade dödens kultur. Enkelt uttryckt är varje försvar av familjen i allt väsentligt meningslöst utan ett effektivt försvar av familjens naturliga ram och förutsättningar.
Låt oss nu summera. Mångkulturen är en lika uppblåst som motsägesfull, utopisk, odemokratisk, förljugen, demagogisk, totalitär, rasistisk, antiintellektuell, familjefientlig ideologi. Mångkulturen är människofientlig och avpersonifierande. Mångkulturen dödar kulturerna. Mångkulturen föder våld. Mångkulturen spelar storföretagen i händerna och ställer den fattige mot den fattige. Mångkulturen är oförenlig med kristendomen. Mångkulturen rentav hotar kristendomen och Rom. Mångkulturen är ett av flera symptom på att Väst lider av mycket allvarliga inre problem — identitetsproblem. Mångkulturen är kort sagt en cancersvulst som hotar förgöra Europa och kristendomen. Och detta är alltså vad Anders Arborelius, svensk katolsk biskop, vill få oss att böja knä inför. Nunquam, säger jag. Aldrig. Både som svensk och som katolik har jag varje skäl att säga honom:
A l d r i g.
Jag tror att de flesta som har en någorlunda inblick i samhällets utveckling till en mångkultur ser åt vilket håll det lutar. Än så länge har svenskar kunnat fly till “vita” områden, men bostadsbristen kommer att driva upp kosnaden för flykten tills svensken inte kan fly längre. Då kommer konflikterna på bred front. Rädsla, skräck, och hopplöshet är drivkrafterna bakom ett politiskt scenario där dagens SD kommer att anses som mesigt. En radikalisering till mer extrema åsikter är oundviklig. Till dags datum tror svenska politiker och vanliga svenssons att de fortfarande har kontroll över sitt territorium, vilket är en lögn. Att fylla kommunala bostadsbestånd med främlingar att tillåta främmande makt att finansiera religösa byggnader. Att tilllåta och tom finansiera att ett paralellsamhälle växer fram kan iofs ses som ett uttryck av liberal tolerans, men är i själva verket ett tecken på total handlingsförlamning och dödslängtan.
Instämmer med Lappri. Och en av anledningarna till att reaktionen kommit tidigare och kraftigare i t.ex. Danmark än i Sverige är nog att det i Danmark, till skillnad mot i Sverige, inte funnit någonstans att fly. Danmark är mycket mera tättbefolkat och man har eländet närmare sig. Samma sak med Nederländerna. Och jag tror också att vi kommer att få se en radikalisering, men inte bara hos svenskarna utan också hos invandrarna och särskilt de från muslimska länder. När konflikten skärps kommer det inte att finnas några moderata, sekulära, muslimer längre. Även de välintegrerade – dina till synes välanpassade arbetskamrater – kommer att tvingas att välja sida, och kommer därmed att bli din öppna fiende. Allt detta hände nyligen i Bosnien, och kommer att hända här. Samuel Huntington har beskrivit fenomet väl i sin The Clash of Civilization, en bok som alla PK-journalister med en ryggmärgsreflex fördömer, men som få av dem nog i själva verket läst.
Detta är så väl fångat och beskriver verkligheten. Jag har aldrig läst något bättre om mångkulturens vansinne.
Jag tror också att inbördes-krig är oundvikligt. Ett inbördes-krig som sannolikt kommer bli sista spiken i kistan Sverige m a o en ren katastrof. Därför att det är muslimerna som har oändligt gott om vapen vilket inte svensken i gemen har. Vi kan mycket väl få uppleva scenarion där horder av galna mohammedaner drar fram med automatvapen och machetes och hackar ihjäl varenda svensk dom stöter på. Kanske dom rent av går systematiskt från hus till hus och dödar alla svenskar dom finner. Kanske fertila kvinnor sparas till att bli konkubiner. Svenskar har inte den kamp-viljan längre, därför kommer vi bli mördade i mängder. Vi är fortfarande i majoritet men denna aggressiva minoritet har sin fanatism som eldar på dom och tillgången på vapen kommer ge dom alla fördelar gentemot oss. Militären har landsförrädarna redan avskaffat, den kan enligt Bojerud bara försvara Arlanda och regerings-kansliet d v s folkförrädarna själva!! Så dom kommer själva fly via Arlanda och sedan på säker ort se sitt gamla hemland gå under i blod och död!! Inte ens polisen kan hjälpa oss, den är infiltrerad av en massa mohammedaner och det samma med SÄPO. Så dom vet redan vilka som är allahs fiender och som skall tas “om hand”.
[...] men sant Från bloggen ”Beska droppar” snor vi denna osedvanligt skarpa [...]
Kan bara hålla med Feminix, förbaskat bra bloggpost Besk. Den borde huggas i sten och sättas upp på tusen offentliga platser. Jag skrev en text för en tid sedan som tangerar vissa frågeställningar i din framställning av mångkulturen. Den är lång. onödigt lång kanske. Nyckelordet till dagens mångkultur är Frankfurtskolan. Nåväl! – Här är den.
Etniska svenskar lämnar de mångkulturella bostadsmiljöerna. Journalisters och politikers lovsånger om mångkultur är en lögn. Annars skulle de betala dyra pengar för en egen plats i dessa smältdeglar, men så är inte fallet.
Tyvärr kommer det inte att spela någon roll vad SD-sympatisörer eller andra tycker om denna samhällsutveckling. Mångkulturen i dess nuvarande utforming kommer likt tidigare år att producera mer misstro, otrygghet, kriminalitet och etniska konflikter.
Administrationen av mångkulturella samhällen leder till självcensur och nedmontering av yttrandefriheten samt etnisk särlagstiftning, då statens viktigaste uppgift blir att dämpa och parera etniska revirstrider. Nivån på yttrandefriheten och välfärdsstatens åtaganden kommer att sättas av den mest kränkta gruppen.
Sveriges ledarskikt är osentimentalt elitistiskt och imiterar gärna ledande nationers politik och levnadssätt. USA har mångkultur, därför ska vi också ha en mångkultur. Dock måste vi importera basen av vår mångkultur från Nordafrika och mellanöstern, vilket ger en helt annan samhällsutveckling än det amerikanska.
Svensk idédebatt importeras från USA. Om något anses viktigt i USA så kommer samma ämne avhandlas i svensk offentlighet. Problemet med det svenska offentliga samtalet är att vi diskuterar en problemformulering och problemlösning skapad av liberala (marxistiska) tankesmedjor från USA. Den andra sidans åsikter fastnar någonstans på vägen över Atlanten.
Vänsterdominansen är delvis ett resultat av att den tidigare tysklandsbaserade Franfurtskolan landsförvisades och etablerade sig i USA. Franfurtskolan har under årtionden förfinat sina arbetsmetoder och politiska teorier och arbetar genom en kulturmarxistisk agenda, De typiska arbetsmetoderna är att använda sig av politisk korrekthet, dekonstruktion och kritisk teori t e x ”vad är Svenskt?”, ”hellre mångfald än enfald”, ”alla lika alla olika”, ”kön är en social konstruktion”.
Denna ständigt obstruerande kritiserande värderelativism är ett mycket effektivt retoriskt vapen mot fienden, d v s västerlandet, men för samtalet och samhällanalys är den lika konstruktiv som ett massmöte i Maos kulturrevolution.
Västvärldens akademier och institutioner av idag är som bekant besatta av multikulturalism, minoritetsfrågor, feminism och HBT. Dessa frågor har en religös status och får inte ifrågasättas. Idealet är att dessa frågor inte alls diskuteras av andra än den marxistiskt skolade, vilket delvis varit fallet i många årtionden. Om debatt uppstår, så har de europeiska staterna numera garderat sig med hatbrottslagstiftning med kränkthetsindustris advokater redo att bötfälla misshagliga uttalanden och tankar.
Kulturmarxismen, eller mer korrekt i detta fall dess multikulturella gren, har vuxit fram och förfinats i efterkrigstidens USA. Målet är att skapa en ny västerländsk människa som saknar historia, kön och etnicitet. Den marxistiska mediamarineringen i västerlandet har pågått i ett par generationer nu och resultatet syns tydligt. Denna nya människotyp saknar förmåga att värdesätta och hålla territorium, vilket är en central del för att en ny politisk civilisation, nämligen den marxistiska, ska kunna etableras inom de Europeiska nationalstaterna. Sovjetunionen använde sig just av dessa metoder, men då kallades människotypen för ”den Sovjetiska människan”.
Kulturmarxismen är designad för att bryta sönder västerländsk kultur och saknar därmed metodik för att effektivt kunna möta den islamska civilisationen anspråk på teritoriell kontroll inom de Europeiska nationalstaterna.
Islam är en egen civilisation och denna civilisation är fullt kapabel att forma sitt eget öde och införa Sharia-lagstiftning inom de territorier Islam ges utrymme att verka i. Och det utan att ta hänsyn till de två sekulära religionerna liberalism och marxism.
Så, vad kommer att hända den närmsta tiden med gamla Moder Svea?
Svenska politiker kommer liksom tidigare, i brist på egna bättre idéer, att direktimportera det senaste av multikulturella teoribyggen och åtgärdspaket mot rasismen. Allt klart och färdigpaketerat från amerikanska tankesmedjor. Alltid lika övertygade om att denna gång så kommer det Svenska multikulturella Utopia att infinna sig.
Mycket bra herr Palmaer. Jag menar att svenskarna bidrar till att ge utrymme åt fler invandrare genom att aktivt flytta ifrån de allmännyttiga hyresbostäderna. Det är inte bara de invandrartäta områdena som töms på svenskar. I många områden med stor andel hyresbostäder där majoriteten fortfarande är svenskar, så väljer många svenskar att köpa bostadrätter eller radhus/villa. Detta bidrar till att hålla nyproduktionen igång samt frigör allmännyttans bostäder, som fylls på med invandrare. Genom att ta stora lån sätter sig svensson dessutom i bankernas klor.
Oerhört bra inlägg i mångkulturdebatten. Får jag klistra in i en pdf och lägga upp för allmän spridning bland fotfolket?
Tack, Cavatus — och övriga. Visst får du det. (Så länge som källa uppges.) Lycka till med upplysningsarbetet!
Bra blogg, förresten. Den var ny för mig.
Tack! Jag samlar material för infospridning på
http://www.korta.nu/flygblad
och där skulle denna välskrivna inlaga mycket väl kunna passa. Alla som känner sig manade att göra något åt saken att svenska folket inte har tillgång till ocensurerade nyheter kan ta del av alla dokument på den sidan, skriva ut och distribuera på olika sätt. Är är hjärtligt välkomna i kampen för spridningen av sanningen.
Sådärja, nu har jag lagt upp ditt utmärkta debattinlägg!
Låter angeläget och bra. Tyvärr fungerar länken inte för min del.
Lapri, du glömmer bort en sak här. Jämförelsen med USA och Sverige är inte giltig, då svensk skattesystem och välfärd är annorlunda och betydligt mer svårfinansierat. Troligen är det så att ett välfärdsbygge med världens högsta skatter, kräver en mycket homogen befolkning som drar åt samma håll, har hög grad av laglydiga fredliga medborgare etc. I USA finns mer utrymme för segregation, där man mer eller mindre får klara sig själv, dvs en kultur som drar in mindre pengar till stadskassan (oavsett vad det nu beror på) blir då inte lika belastande. Dvs även kulturer där man helt enkelt nöjer sig med ett enklare liv och mindre arbete kan då få existera. I den svenska modellen krävs dessutom att båda män och kvinnor jobbar, annars räcker inte skatteintäkterna till den välfärd som sen alla kulturer och medborgare tar del av.
På många punkter har du rätt. Även om polemiken mot marxismen och vänstern i stort blir lite väl i överkant.
Mångkulturalismen omfamnas idag av ett brett spektra av politiker, från neokonservativa till nyliberala och s.k “postkoloniala”.
För neocons handlar det om att “might is right” och en blind tro på att alla vill omfamna västeuropeisk kultur, om de inte vill det ska de tvingas till det. De neokonservativa uppmanar till intervention och imperalism – men det som förutsätter imperalism är just tron på universialism och En “mångkultur”. Skulle det visa sig att den västerländska demokratin och humanismen inte tjänar syftet för dagen så byter man gärna kappa.
För nyliberaler handlar det om…ingenting. De erkänner ju inte klass, ras eller kultur som något som kan förena eller krocka, kapitalism är religion för dem och alla iiiiindivider borde ju vara “rationella” och omfamna det anser de. De vill eller kan inte förstå att kineser och araber har en helt annan syn på integritet, privat äganderätt och företagande. Snopet när Kina strax går om oss i ekonomisk överhöghet….
För marxismen handlar det om i stort sett samma sak som de nyliberala. Fast inget betyder något förutom “klass”. Hur man sedan väl ska kunna leva inom den universiella arbetarklassen vill de inte tala om, hur religion, språk och kultur plötsligt ska sluta ha betydelse för människor vill de heller inte förklara,
Det paradoxala är att de utgår ifrån samma arroganta västerländska liberala universalism: “men det är väl klart att alla arbetare över hela jordklotet är förnuftiga och vill göra revolution?” “Det är väl klart att japaner har samma syn som vi, egentligen?”
Även om de utåt sett framstår som de “värsta” fienderna så delar det en gemensam utgångspunkt: upplysningens syn på politik och humanismens syn på individen som autonom och förnuftig.
Några sådana samhälleliga omvälvningar har ju inte skett i Asien eller Mellanöstern.
Alla dessa politiska grupperingar KAN diskutera med varandra. En marxist skulle aldrig kunna debattera med en islamist på ett respektfullt västerländskt sätt, men det vägrar marxisten inse. Kultur, etnicitet och religion är ovidkommande. Man vill till och med hävda att alla skulle omfamna världsmedborgarskap bara man fick tillräcklig talartid. För marxisten grundar det sig på klassen. Liberalen vill ha ett världsmedborgarskap grundat på kapitalism. Och de neokonservativa grundat på kristen nationalism och marknadsekonomi.
Paleokonservativa har länge försökt påtala det imploderande i detta och det hycklande i denna nya imperalism: “mångkulturalismen”. Kanske kan man se det i ljuset av hur vissa inom USA:s maktelit gärna samarbetar med Saudarabien.
Som alla döds – och våldsideologier kommer detta oundvikligen leda till strider och kanske krig. Precis som stalinism, nazism och fascism. Och de politiska ledarna – som bryr sig föga om principer – kommer kunna skörda vetet från en blodröd åker.
Huntington borde vara obligatorisk läsning i skolan.
Man kan ju säga att såsom de abrahamitiska religionerna delar en del teologiskt, så delar liberalism, marxism och neokonservatism mer än vad man kan tro.
ALLA är sprungna ur den västerländska politiska diskursen och är specifikt västlig. Diskuterar man utifrån dessa begrepp och termer med till exempel en jordanier kan man bli förvånad över hur mycket gemensamt han ser i dessa, samtidigt som västerlänningen tycks tro att man lättvindigt kan (!) applicera detta otroligt historiskt unika och troligen kortvariga civilisatoriska fenomen över hela jorden: liberal demokrati, sekularism och upplysning (materialism, empiri, rationalism, evolutionsteori). Ja, gamla gudar dör sällan stilla och fredligt säger jag.
Vi har ju bara själva förstått världen utifrån detta paradigm i drygt 300 år. 300 år av 10 000 år av civilisation.
Det finns också en annan aspekt du missar, som kritiker av massinvandring och masskultur – eller dödandet av det svenska, behöver jag inte vara emot all form av invandring eller flyktingmottagning.
Ett sunt folkhem byggt på kristna och humanistiska värderingar värnar de svaga och jag kan tänka mig att man skulle kunna ta emot människor som lever under dödshot eller flyr från sina liv. Särskilt barn.
Detta har gjorts i alla tider. Det bästa är givetvis att ingen ska behöva fly för sitt liv. Så ser verkligheten inte ut, Europa och USA för krig som ökar flyktingströmmarna. Återigen ser vi hur en neokonservativ och kulturmarxistisk agenda söndrar och härskar.
Min empati går däremot före min egna kortsiktiga “vinst” av att stoppa all flyktingmottagning. Givetvis ska sådana människor assimileras in i den svenska kulturen. Om de vill återvända och/eller återförenas med sina familjer skall detta uppmuntras. Kriminalitet och paragiterande skall givetvis inte accepteras.
Därför kan jag aldrig rösta på SD.
Syrlig,
1. Du tycks missförstå begrepp som kulturmarxistism eller kulturradikal. Dagens vänster är sällan marxistisk till sin ekonomiska analys. Och dagens höger är inte höger på något sätt som Burke hade kunnat känna igen. Däremot är svensk vänster och svensk “höger” idémässigt kulturradikal (= kulturmarxistisk). D v s vänster. Tänk: DN. Den svenska kulturradikalismens husorgan sedan länge. Nyliberaler hör förstås också hit.
2: Vem försöker du imponera på, när du apropå ingenting inflikar att du aldrig kommer att rösta SD? Det där är en tröttsam lek för överklassvita efter 68: “Jag är minsann finare än du, för jag sätter inte mitt eget folks överlevnad särskilt högt.” På mig imponerar det inte alls. Och dig lär det inte hjälpa när väl främmande (och våldsamma) folkslag tar över. Om du har barn kommer du då att gråta blod.
[...] Beska droppar [...]